Skumma drömmar

Med jämna mellanrum drömmer man jätteskumma drömmar, ofta är det kroppens sätt att förbereda hjärnan på kommande prövningar.

Häromnatten drömde jag om min gamla lägenhet i Tölö, en mycket modest liten etta på glada 27 m2. I drömmen var jag plötsligt tillbaka i den, men nu var den mitt i allt på översta våningen. Sen märkte jag ett skrymsle jag aldrig sett förut, som ledde till ett vardagsrum med en kakelugn. Därifrån fortsatte lägenheten plötsligt till en matsal. Inget konstigt här, min lägenhet hade plötsligt förvandlats till en paradvåning.

Det riktigt skumma kom när jag fortsatte från matsalen till en avdankad patientsal. Apparently hade min lägenhet fungerat som sjukhus. Sen dök det plötsligt upp en hiss i hemmet, och den ledde till, av alla människor, Christina Gestrins (sfp) lägenhet. Så kom plötsligt Silvia Modig (vf) in i hemmet, och undrade vad jag gjorde i hennes våning.

Istället för att vakna hittade jag då en liten etta med stor terass som hörde till paradvåningen. Där fick jag sedan flytta in.

Ibland undrar jag lite vad min hjärna har för sig på nätterna.

T.

I min hjärna är det nog all play, no work som gäller.