Skumma drömmar

Med jämna mellanrum drömmer man jätteskumma drömmar, ofta är det kroppens sätt att förbereda hjärnan på kommande prövningar.

Häromnatten drömde jag om min gamla lägenhet i Tölö, en mycket modest liten etta på glada 27 m2. I drömmen var jag plötsligt tillbaka i den, men nu var den mitt i allt på översta våningen. Sen märkte jag ett skrymsle jag aldrig sett förut, som ledde till ett vardagsrum med en kakelugn. Därifrån fortsatte lägenheten plötsligt till en matsal. Inget konstigt här, min lägenhet hade plötsligt förvandlats till en paradvåning.

Det riktigt skumma kom när jag fortsatte från matsalen till en avdankad patientsal. Apparently hade min lägenhet fungerat som sjukhus. Sen dök det plötsligt upp en hiss i hemmet, och den ledde till, av alla människor, Christina Gestrins (sfp) lägenhet. Så kom plötsligt Silvia Modig (vf) in i hemmet, och undrade vad jag gjorde i hennes våning.

Istället för att vakna hittade jag då en liten etta med stor terass som hörde till paradvåningen. Där fick jag sedan flytta in.

Ibland undrar jag lite vad min hjärna har för sig på nätterna.

T.

I min hjärna är det nog all play, no work som gäller.

Amsterdam, here we come

Nu är både flygbiljetter och hotell bokat. Eller hotell och hotell, lyckades hitta en liten minilägenhet i Red light district. På innergården dock, så man lär kunna sova lugnt. Nu är det bara att vänta en månad på avfärd.

T.

De trevliga grannfruarna vi kan låna socker av.

Dagens roliga bild

När jag springer i Ylekorridorerna ser jag ofta roliga o intressanta saker. Ibland riktigt barnsligt roliga :)

T.

Bokstavligen söta godis

Min kollega var till Kina och hämtade med sig lite snask. Jag fick en karkki som ser ut som en nallebjörn. Nästan lite för söt att ätas. Men bara nästan, den här bilden är allt som finns kvar.

T.

Fyra år av kärlek

Idag har vi varit ihop i fyra år. Yikes. Vad är hemligheten bakom detta långa förhållande? Låt mig förevisa med hjälp av ett Venn-diagram.

T.

Det gäller att placera sig mitt i Venn-diagrammet.

Söndagsmatiné

Ett par veckor efter att jag läst ut boken var det äntligen dags att se filmen Där vi en gång gått. P¨å det stora hela en mycket bra film, men som min kompis som var med konstaterade "Vissa skulle nog behöva fyra år till på Teaterhögskolan". Med andra ord en hel del cringe cringe-feelis, men inte så farligt som det kunde ha varit.

Sen hade det ju nog hypeterats en hel del kring nakenscenerna i filmen. Där verkar nog det mesta materialet ha hamnat på klippets golv. Tyvärr.

T.

Mera sånt här ville nog publiken egentligen ha.

Ibland får man bara nog

Jag är jättesur på Pentti Oinonen nu. Eftet de flesta klavertrampen har man kunnat skratta bort honom, men inte den här gången. Han tänker utebli från Slottsbalen i år p.g.a. där finns män som dansar med män. Vilket  jävla århundrade lever mannen i!?!

Där blir jag så glad att någon gjort denna bild. Jag hoppas folk spammar hans inbox med den.

T.